Hälso- och sjukvårdspolitiskt program

(för pdf version klicka här)

INLEDNING

Miljöpartiet de gröna menar att satsningar som kan förebygga ohälsa är lika viktiga som att ha en bra sjukvård som kan hjälpa när vi har drabbats av sjukdom. Vi prioriterar därför insatser som är hälsoinriktade även om vinsten i hälsa inte är omedelbart synlig. På sikt finns det också en ekonomisk vinst att göra när färre blir sjuka.

Dagens vård är inte anpassad efter de grupper som använder och behöver vården mest, nämligen äldre och kroniskt sjuka. Vi vill förändra detta och se till att samordningen kring dessa stora patientgrupper förbättras.

Miljöpartiet vill fortsätta att utveckla vården så att den blir mer rättvis och jämlik. Det är de medicinska behoven ska avgöra vilken vård man får och inte vilket kön, ålder, social ställning eller etnicitet man råkar ha.

För att åstadkomma detta menar vi att medborgarna måste få ett större inflytande, både genom sina förtroendevalda och direkt genom att landstinget bjuder in till dialog och påverkan.

Vi måste också skapa de bästa förutsättningarna för personalen att göra ett så gott arbete som möjligt. Miljöpartiet vill därför förbättra arbetsmiljö och arbetsvillkor för de anställda. Vården blir då säkrare och får en högre kvalitet.

 Med utgångspunkt i hälsa

Långsiktigt tänkande för bättre hälsa

God hälsa är avgörande för att vi ska känna välbefinnande och är en viktig förutsättning för en individ att kunna utveckla hela sin personlighet och hela sin potential. Miljöpartiet tror också att det finns ett samband mellan hälsan i befolkningen och hur stabilt och livskraftigt samhället är och kan vara. Ett samhälle där individerna känner stort välbefinnande frigör energi och kraft att värna såväl miljö och natur som solidariteten mellan människor.

Så här tror vi att landstinget kan bidra till bättre hälsa:

  1. Genom att se till att vården fokuserar mer på hälsofrämjande insatser och på hur man kan förebygga att skada uppstår.

Exempelvis:

  • att undvika att vårdrelaterade infektioner sprids på sjukhusen
  • kostrådgivning efter en hjärtoperation
  • att erbjuda stöd för rökavvänjning på vårdcentralerna.
  1. Genom att vården, framförallt vårdcentralerna och Folktandvården, får ett mer omfattande hälsofrämjande uppdrag som riktar sig till befolkningen i stort och inte bara till patienter som kommer till vården.

Exempelvis:

  • att informera äldre om hur man undviker fallskador
  • att organisera regelbundna genomgångar av vilka läkemedel man använder
  • att anordna öppet hus på vårdcentralerna om exempelvis livsstilsrelaterade sjukdomar.
  1. Genom att landstinget aktivt deltar i den folkhälsopolitiska diskussionen och bidrar med vårdens kunskaper om hur hälsan i samhället kan öka. Landstinget ska också samarbeta mer med kommunerna så att förutsättningarna för hälsa stärks, inte minst handlar det om att förbättra barn och ungas uppväxtvillkor och närmiljö.

Se det friska och sätt patienten i centrum

Miljöpartiet menar att vården måste präglas av en helhetssyn på människan. Detta gäller såväl vid bemötandet av patienten som när man ställer diagnos och hur patienten sedan omhändertas i vårdorganisationen. Det handlar om att sätta in individen i sitt unika sammanhang, inte bara ur en medicinsk synvinkel utan även socialt och kulturellt. Vården ska utifrån dessa sammanhang utföras med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förutsättningar, förväntningar och värderingar. Detta är grunden för ett hälsofrämjande förhållningssätt i vården och bidrar till att behandlingen blir effektivare och att kvaliteten i vården höjs.

 

Krafttag mot psykisk ohälsa

Den psykiska ohälsan i samhället ökar, särskilt bland unga vuxna och inte minst hos kvinnor. Vi behöver ett batteri av åtgärder för att såväl förebygga som bota och lindra psykisk ohälsa. Miljöpartiet menar att det är genom tidiga och samordnade insatser för barn och unga som den pågående negativa trenden kan motverkas effektivast. Det förstärkta hälsofrämjande uppdraget som vi vill ge primärvården ger också positiva effekter på den psykiska ohälsan. Slutligen spelar ofta de anhöriga en avgörande roll för hur väl patienter med psykisk ohälsa kan tillfriskna

Vi vill:

  •  att skola, vårdcentralerna och föräldrarna har en bättre kontakt för att stödja barn med psykisk ohälsa.
  • att uppdraget till barn- och ungdomspsykiatrin ses över och utvecklas. Bland annat måste mer resurser avsättas för att bygga ut så kallade mellanvårdsformer där kvalificerad behandling kan ges utan att inläggning på sjukhus krävs.
  • att vårdcentralerna förstärker sin kompetens att ta emot och behandla lättare psykisk ohälsa, exempelvis genom samtalsterapi.
  • att de anhöriga involveras och görs delaktiga i utformningen av vården

Alternativ till läkemedel

Läkemedel är en viktig behandlingsmetod inom vården och på många områden har en enorm utveckling ägt rum. Nya effektiva mediciner mot exempelvis reumatism bidrar till att öka livskvaliteten stort för de drabbade individerna. Samtidigt uppstår väldigt mycket sjukdom på grund av hur vi lever; matvanor, rökning, alkohol och dåliga motionsvanor etc. Det finns också en betydande överförskrivning av läkemedel. Det är viktigt att förhindra att patienter tar läkemedel som de inte längre behöver eller rent av har en negativ inverkan på hälsan.

Vid vissa tillstånd som exempelvis smärta eller sömnproblem kan det finnas alternativa behandlingar som är likvärdiga eller bättre än läkemedel och som innebär att man kan undvika biverkningar.

 

Vi vill:

  •  att landstinget arbetar aktivt med så kallade läkemedelsgenomgångar där det säkerställs att patienten endast tar den medicin som hen behöver
  • erbjuda komplementära medicinska metoder som exempelvis medicinsk yoga eller taktil massage för att bidra till en bättre hälsa och ett snabbare tillfrisknande. Ambitionen är att integrera metoderna i vården och att utvärdera dem vetenskapligt

Hälsocentraler

Miljöpartiet vill stärka vårdcentralerna, ge dem ett utökat hälsouppdrag och därför också byta namn till ”hälsocentraler”. Mer resurser behöver satsas för att kommat till rätta med de brister som idag finns. Både när det gäller att möta de befintliga medicinska behoven som att kunna göra mer insatser för att förebygga sjukdom och främja hälsa.

Miljöpartiet menar att det idag forskas för lite på de behandlingsmetoder som används på vårdcentralerna och på de behov som är vanliga i befolkningen. En hälsocentral ska också spela en avgörande roll i att bidra till att skillnader i hälsa i befolkningen utjämnas.

Vi vill:

  • utöka hälsouppdraget och fördela mer resurser till hälsocentralerna
  • skapa ett centrum för primärvårdsforskning
  • ersätta vården så att mer resurser satsas där exempelvis arbetslösheten är hög och utbildningsnivån låg.

Grön rehabiliteringGrön rehabilitering innebär en rehabilitering där naturen ingår i behandlingen. Det gröna naturinslaget kan vara en terapiträdgård där trädgårdsarbete och fysisk aktivitet ingår eller en naturlig vilsam miljö där man kan återhämta sig efter olika former av stress. Det kan också vara vistelse i naturen på recept precis som det idag finns fysisk aktivitet på recept, kontakt med djur, kulturupplevelser och behandlingar som till exempel massage. Gemensamt för metoderna är att de minskar stress, fungerar läkande och förebygger framtida ohälsa samtidigt som de ger få biverkningar.

Vi vill:

  • att en översyn görs av landstingets verksamheter för att se vad som är möjligt att göra med inspiration från den gröna rehabiliteringen för att förbättra vårdmiljöerna.
  • att ett antal konkreta projekt sätt igång där grön rehabilitering är viktig ur behandlingssynpunkt. Projekten ska utvärderas vetenskapligt.

 

Patienten och behoven i centrum

Patienten är en viktig resurs i sitt eget tillfrisknande och den som är expert på sin egen sjukdom. Därför anser vi att vården alltid måste lyssna på vad patienten har att säga, i det konkreta mötet, men också övergripande i kontakt med patientföreningar och handikapporganisationer. När politiken fördelar resurser ska det vila på en uppdaterad kunskap om vilka behoven faktiskt är.

Vård ska ges efter behov – en viktig princip

Att vård ska ges efter behov är en grundläggande princip som vill värna att alla människor oavsett inkomst, härkomst, kön, ålder m.m., ska få sina vårdbehov tillgodosedda utifrån en strikt medicinsk grund. Det finns en stark och tydlig koppling mellan behovsprincipen och att vården i huvudsak har en offentlig finansiering. Våra gemensamma pengar ska inte gå till den eller de som har starkast röstresurser utan fördelas rättvist. Det krävs en aktivt politisk styrning för att se till att så verkligen bli fallet eftersom många andra intressen kan påverka vårdens utformning.

Vi vill:

  •  att landstinget har en aktiv politisk styrning utifrån behovsprincipen och att vården finansieras solidariskt.

Modern och flexibel vårdorganisation

Hälso- och sjukvården ska utan att rucka på behovsprincipen eller den medicinska prioriteringen vara så flexibel och serviceinriktad som möjligt. Alla ska snabbt och enkelt kunna komma i kontakt med vården och omotiverade köer ska undvikas. För att nå dit måste vården arbeta aktivt med information och kommunikation och organisera sin verksamhet utifrån den moderna människans krav och livssituation. Kraven på tillgänglighet menar vi ska baseras på vilken medicinsk diagnos det är frågan om och inte som idag där det är lättast att följa upp. Tillgänglighet handlar dessutom inte bara om tid utan är även en attityd och ett sätt att förhålla sig till patienterna. Hur en patient bemöts är avgörande för hur väl behandlingen faller ut. Vi tror på en teknikutveckling som kommer att betyda mycket både för den enskildes egenvård som för utvecklade arbetssätt för personalen att ge avancerad hjälp.

Vi vill:

  •  ha mer utveckling när det gäller tidsbokning på internet och planering av behandlingen så att patienten vet vad som väntar
  • att patienterna ska få ha tillgång till sin egen journal.

Vården ska vara jämlik

Vården idag är inte helt likvärdig och jämlik. Det är inte bara medicinska behov som styr tillgängligheten, kvaliteten och omfattningen av den vård som man som patient erbjuds. Män med hög utbildning, god inkomst, i yrkesverksam ålder har idag bättre förutsättningar att få den bästa vården än exempelvis en kvinna med utländsk bakgrund eller en äldre med många olika sjukdomar. Förklaringen till att det är så handlar om normer och värderingar som ofta är omedvetna och rotade i hur vården och forskningen är uppbyggd och organiserad.

Vi vill:

  • genomföra ett strukturerat och målmedvetet arbete för en jämlik vård

 

Tillgänglighet för funktionshindrade

Det är viktigt att vården är tillgänglig på alla möjliga sätt för så många som möjligt. Människor med psykiska eller fysiska funktionshinder ska möta en vård som är välkomnande och inbjudande och inte sätter upp barriärer.

Vi vill:

  •  att det finns arenor för reellt brukarinflytande som gör att vården hela tiden kan bli lite bättre och möta fler människors särskilda krav och behov.
  • att material på webben är anpassat utifrån människors olika förutsättningar.
  • att landstinget ska vara anpassat som arbetsplats för att möjliggöra anställning av människor med funktionshinder.

Vård till ”papperslösa”

Alla, även papperslösa och asylsökande, ska ha rätt till hälso- och sjukvård på lika villkor. Vården ska utan att snegla på identitet och bakgrund ge var och en som kommer till vården den behandling som är medicinskt motiverad. Det är i grunden en fråga om respekt för principen om människors lika värde.

Vi vill

  • att vården otvetydigt instrueras att ge fullständig och likvärdig vård även till människor som saknaruppehållstillstånd.

Med fokus på de äldre

Sjukvården är inte anpassad för att möta patientgrupper som inte har en väldigt specifik diagnos vars behandling omedelbart gör dem friska eller bättre. Sköra äldre med flera eller diffusa diagnoser är en stor och viktig grupp som kännetecknas av just detta och som istället för en rad olika specialiter behöver mötas av en bred geriatrisk(läran om sjukdomar hos äldre) kompetens. Vi anser att de försök med äldremottagningar där olika yrkesgrupper och kompetenser samlas kring de äldre har inneburit en klar förbättring av vården och bör få en fortsättning.

Vi vill:

  • att landstinget har en tydlig strategi för hur vi kan få fler läkare på våra sjukhus som är geriatriker.
  • att alla inom vården har en grundläggande kunskap om äldres särskilda behov. 
  •  att landstinget ska styra forsknings- och utvecklingsresurser till områden som handlar om äldres sjukdomar, vård, omvårdnad och hälsa

 

Effektiv vård med hög kvalitet

Ständig förbättring

Att förbättra eller effektivisera en verksamhet är i grunden positivt men har också sina tydliga risker. Å ena sidan måste man hela tiden möta krav från en omvärld som förändras och förväntar sig mer och nyare sätt att arbeta. Men å andra sidan finns det en gräns för hur mycket man kan pressa ut ur ett system och de människor som jobbar där.

Kraven på effektiviseringar och förbättringsarbete måste gå hand i hand med en uppmärksamhet på att arbetsvillkoren för de anställda inte försämras och att man inte gör avkall på patientkontakten. Med detta för ögonen får man väga effektiviseringar mot att tillföra mer resurser. Miljöpartiet menar att hälso- och sjukvården i framtiden med stor sannolikhet kommer att behöva mer resurser.

Vi vill:

  • att arbetet med att ständigt förändra och förbättra går hand i hand med ett ansvarstagande för personalen och deras arbetsmiljö

 

Öppna prioriteringar

Fördelningen av resurser inom hälso- och sjukvården är inte självklar. För att politikerna ska kunna gör en så bra tilldelning som möjligt utifrån behovsprincipen krävs kunskap om vad som är på gång inom vårdens olika specialiteter och branscher. Om det har skett några medicinska genombrott eller om det kommit fram nya effektiva läkemedel eller om annat faktiskt inte visat sig ha så stor effekt. Öppna prioriteringar handlar om att detta skall redovisas öppet i dialog mellan verksamhetsföreträdare och politiker och att medborgare på ett enkelt sätt ska kunna ta del av de underlag som presenteras. Det ska finnas en tydlig koppling mellan detta underlag och den vård som politikerna sedan beställer av verksamheten.

Vi vill:

  • tt politiken tar ett större ansvar för hur resurserna fördelas och att detta sker öppet i en dialog med verksamhet och medborgare

Privata utförare

För miljöpartiet är medborgarperspektivet och patientnyttan de två absolut viktigaste ingångarna i hur vi tänker och resonerar kring hälso- och sjukvården. Det innebär att det är i det ljuset som privata alternativ måste bedömas och inte exempelvis om det öppnar upp för nya marknader eller fler jobb.

Miljöpartiet är öppet för att pröva möjligheten av vårdval, olika valfrihetssystem eller att på andra sätt släppa in privata aktörer i vården, men vi är det inte oreserverat och vi ser inget egenvärde i att verksamhet drivs av någon annan än landstinget.

Privata alternativ kan vara intressant om det ger ett mervärde för patienten och inte äventyrar patientsäkerhet och kvalitetsutveckling. De allra flesta privatiseringar och vårdvalssystem som införts i Östergötland under de gångna två mandatperioderna har inte uppfyllt våra krav. Ofta har de också skett utifrån att man som politisk ledning misslyckats med att komma till rätta med problem som uppstått i den egna verksamheten.

I synnerhet har vi varit kritiska till att privatisera stora delar av ett helt sjukhus, som skedde vid lasarettet i Motala. Miljöpartiet vill värna en sammanhållen vård i offentlig regi inne på våra sjukhus.

Vi vill:

  • ställa stora krav på att privata alternativ verkligen ger ett kvalitativt mervärde och inte äventyrar patientsäkerheten.
  • att privatiseringar aldrig får vara en dålig ursäkt för en dålig styrning och ledning av verksamheten

Forskning

Miljöpartiets ambitioner när det gäller forskning handlar om att satsa på en inriktning där Östergötland långsiktigt blir en hälsoregion. Det innebär bland annat att folkhälsofrågorna sätts högt upp på den politiska dagordningen i såväl kommuner som i landsting, att det finns effektiva samverkansstrukturer i samhället kring hälsofrågor och att vården präglas av ett hälsofrämjande förhållningssätt.

Östergötland behöver stärka sin forskningsprofil för att vara konkurrenskraftigt och locka till sig och behålla kompetenta medarbetare. Forskningen behöver långsiktiga förutsättningar, en robust infrastruktur och en hög grad av självständighet.

Miljöpartiet menar också att vården måste vara nyfiken och öppen inför nya metoder som inte alltid faller inom den vanliga medicinens ramar. Sådana alternativa metoder måste naturligtvis prövas vetenskapligt i vad som brukar kallas integrativ medicin. Ofta handlar det om att förebygga sjukdom och stärka hälsa, exempelvis medicinsk yoga.

Vi vill:

  •  långsiktigt styra forskningsmedel till breda behovs- och sjukdomsgrupper, exempelvis sköra äldre.
  • Stärka den allmänmedicinska profilen på forskningsinsatserna.
  • att landstinget satsar på en kliniknära forskning integrerad med verksamheten 
  •  hitta strategier så att de satsade forskningsresurserna bidrar till att utjämna skillnader i hälsa som beror på socioekonomi. 
  •  att forskningsmedel satsas på projekt inom integrativ medicin

 

Personalen är nyckeln till en god vård i framtiden
En god arbetsmiljö

Miljöpartiet vill att landstinget ska ha Sveriges mest attraktiva arbetsplatser. En arbetsplats vars främsta uppgift är att främja hälsa borde också kunna vara ett föredöme när det gäller den egna personalen. Det handlar om att kunna erbjuda en stimulerande och riskfri miljö med gott om tid för egen reflektion och eftertanke. Friskvård och rekreation ska uppmuntras aktivt av arbetsgivaren. Kontroll över arbetstiden är avgörande därför vill vi tillåta olika typer av arbetstidsmodeller, även sådan som kan innebära en arbetstidsförkortning. En samlad översyn över administrativa krav och en prioritering av dessa samtidigt som IT-stöden förbättras är andra ingredienser för en god arbetsmiljö

Vi vill:

  • Tillåta arbetstidsmodeller som innebär en arbetstidsförkortning.
  • Genomföra en översyn av det administrativa arbetet för att frigöra mer tid för patienterna

Inflytande över sitt arbete

På en attraktiv arbetsplats tror vi också att medarbetarnas inflytande över sitt eget arbete är en avgörande ingrediens. Miljöpartiet har en stor öppenhet för att hitta nya vägar för hur detta ska kunna åstadkommas. Det behövs ett bra arbete med ledarskap och med chefsrollen men också, tror vi, modet att hitta andra sätt att organisera verksamheten. En sådan idé är den om intraprenader där en arbetsplats eller enhet ges större ekonomisk frihet.

Vi vill:

  • Pröva konceptet med intraprenader och andra modeller som ger arbetsplatser större frihet och ansvar.

Att utveckla kompetens

I en kunskapsintensiv verksamhet som vården utgör är förmågan att utveckla och ta tillvara medarbetarnas kompetens avgörande för kvaliteten. Vi tror också att det är avgörande för hur vi kan konkurrera i framtiden om den bästa och mest engagerade personalen. Miljöpartiet menar att det är genom en väldigt tydlig satsning på forskning och verksamhetsutveckling som framgång bäst kan nås. Vi tror även på ett utvecklat teamarbete där olika kompetenser kan ta nya arbetsuppgifter.

Vi vill:

  • Satsa på forskning och verksamhetsutveckling
Annonser

3 responses to “Hälso- och sjukvårdspolitiskt program

  1. Pingback: Priset är en strategisk fråga | Grön landstingsblogg

  2. Pingback: MP vill inte förlänga avtalet med Sirius Humanum AB | Grön landstingsblogg

  3. Pingback: MP lanserar program för hälsa och vård | Grön landstingsblogg

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s