Motioner

OBS! Sidan är under konstruktion. Det är bara en liten del motioner som är utlagda än.

2013

Landstinget borde satsa på solkraft

Hotet mot klimatet är en av vår tids absolut största kriser och en mycket stor utmaning ligger i att kunna avvärja den. Grundläggande är att alla som kan bidra tar ansvar för att problemet får sin lösning. Landstinget i Östergötland har som den stora organisation den är och den roll den spelar ett självklart uppdrag att påskynda en omställning till ett hållbart samhälle. En naturlig ambition borde vara att så snabbt som det är möjligt uppnå ett mål om klimatneutralitet.

Den här motionen vill påskynda processen vad gäller en mer klimatvänlig energiförsörjning. Närmare bestämt vill vi att landstinget undersöker möjligheten att utnyttja solen som energikälla. Det är dags menar vi att framtidsinvestera i solkraft. I Kunskapsunderlaget för fortsatt strategisk styrning och planering av miljöarbetet i Landstinget i Östergötland står det:

”Utvecklingen av solceller för elproduktion går fort framåt och investeringar i solkraft börjar ge bättre och bättre ekonomiska kalkyler.”

Energimyndigheten skriver på sin hemsida:

”Solförhållandena i Sverige är på många håll lika goda som i norra Tyskland och med fortsatta kostnadssänkningar finns en god potential för solceller i Sverige, inte minst på befintliga takytor”

Mot bakgrund av detta menar vi att det är orimligt att vad som tycks gå bra i Tyskland ska stöta på sådana svårigheter i Sverige. Det finns såväl miljömässiga som näringslivsmässiga poänger i att Sverige lägger i en betydligt högre växel vad gäller miljöteknik.

 

Vi föreslår därför att landstingsfullmäktige beslutar:

 

Att                 landstinget tar fram en strategi för hur solenergi kan användas för elproduktion och uppvärmning, vari inkluderas en grundlig inventering av fastighetsbeståndet med avsikt att hitta lämpliga placeringar för solpaneler

 

Emil Broberg(V)                                                                Per Olof Svensson(MP)            

2012

Förbättra reumatikers möjlighet till rehabilitering

Vid årsskiftet 2008/2009 upphörde möjligheten för patienter med reumatiska besvär, boende i västra länsdelen att få sin behandling vid lasarett i Motala. Av besparingsskäl lades den specialiserade rehabiliteringen för reumatiker ned i Motala och sjugymnast och arbetsterapeut med särskild kompetens inom området förflyttades till US.

Det innebär att de reumatiker som tidigare fick sin rehabilitering i Motala idag måste åka till Linköping för att få samma behandling. Behandlingarna som t ex kan pågå under en 8 veckors period ett par gånger i veckan. Ofta i samband med perioder då patienten har särskilt stora besvär.  Det har gjort att många avstår då resan tar så mycket på krafterna och att det upplevs som meningslöst.

Många är yrkesarbetande eller studerande och beskriver* hur krångligt och ibland omöjligt det blir att delta i en behandling på reumatologen när man måste ta ledigt från jobbet eller skolan en hel dag varje gång istället för några timmar.

”Jag måste jobba över på helgerna för att få ledigt och kunna åka till Linköping och träna i veckorna, det tar ju halva dagen” säger en av de patienter som intervjuades av de brukardialogsberedningar som under 2010 belyste kroniska sjukdomar som medför betydande funktionsnedsättningar. Det blir också en helt annan kostnad då ersättning för resan inte längre betalas av landstinget.

För många finns det inget alternativ till sjukgymnastbehandling. Man är beroende av hjälp och kan inte träna själv- man behöver vägledning och coaching av någon som förstår vad funktionsnedsättningen innebär och som vet hur man tränar på rätt sätt.

Färsk statistik visar att Reumakliniken på US, dit patienterna från väst är hänvisade, tar emot avsevärt mycket färre patienter från väst satt i relation till populationen än vad man tar emot från centrala länet och vad  remautologen på Vrinnevisjukhuset tar emot vad gäller patienter från östra länsdelen.

Det här betyder att det är ett stort antal patienter som är i behov av specialistbehandling inom den näraliggande vården och som inte erbjuds anpassad träning eller avstår för att de långa resorna tar udd av behandlingens effekt eller för att de inte får sitt liv att fungera om de ska vara borta från arbete och skola.

Landstingsfullmäktige förslås därför besluta:

 Att ge hälso- och sjukvårdsnämnden i uppdrag att genom sina uppdrag och överenskommelse skapa förutsättningar för en jämlik rehabilitering av reumatiker i Östergötland

 Att ge landstingstingsstyrelsen i uppdrag att undersöka de organisatoriska förutsättningarna för reumatiker att få sin rehabilitering i närsjukvården

Destruktion av lustgas

Lustgas är en ofta använd smärtlindringsmetod inom vården. Problemet är att lustgas bidrar till en förstärkt växthuseffekt med 300 gånger större miljöpåverkan än koldioxid. Lustgas är dessutom ett mycket stort hot mot ozonskiktet.
Lustgas används främst som smärtlindring vid förlossningar, men även inom bland annat operation, tandvård och vid undersökningar inom barnsjukvården.

Lustgasen bryts inte ned vid användning, utan den lustgas som används släpps också ut i atmosfären om den inte destrueras i en lustgasanläggning. Icke destruerad lustgas är inte bara ett hot för miljön. Det blir också ett arbetsmiljöproblem för de anställda då senare tids forskning pekar på medicinskt negativa effekter på människor som regelbundet blir utsatta för inandning av lustgas.

Det mest uppenbara sättet att minska utsläppen är förstås att minska användningen. Landstinget i Gävleborg har aviserat att de vill sluta använda lustgas.  Samtidigt är lustgas vid förlossning mycket uppskattat av många mödrar, barnmorskor och läkare.

För att minska sina utsläpp av lustgas har flera landsting och regioner istället valt att installera destruktionsanläggningar på sjukhusen. Idag finns ett femtontal anläggningar i Sverige. Utvärderingar från anläggningar som är i drift på andra sjukhus, visar att 95-99 procent av den lustgas som samlas in bryts ner till syrgas och kvävgas. Erfarenhet från bland annat Uppsala visar att barnmorskor lätt kan lära ut tekniker för maskanvändning till barnaföderskor så att all lustgas verkligen förs vidare till destruktion.

Östergötlands landsting har i det övergripande dokumentet ” Vision och mål för landstingets miljöarbete 2012-2012” formulerat målsättningen att minska klimatpåverkan vid användning av anestesigaser (framför allt lustgas). Målet är inte kvantifierat och därmed ej heller mätbart.  Åtgärder har vidtagits för att minska läckage och regelbunden kontroll görs av gasledningarna. Däremot är inga åtgärder vidtagna vad gäller destruktion.

Med ovanstående som bakgrund föreslås landstingsfullmäktige besluta:

att uppdra åt Landstingsstyrelsen att omgående planera och vidta åtgärder för att med bästa tillgängliga metoder destruera all den lustgas som används vid landstingets kliniker.

 

Bästa möjliga djurskydd!

Miljöpartiet de Gröna vill höja landstingets ambitioner när det gäller att garantera bästa möjliga djurskydd i och genom sina upphandlingar. Dessa ambitioner ska omfatta såväl ekologiskt som konventionellt framtagna animalieprodukter. Landstingsfullmäktige har tidigare prövat frågan om att skärpa kravet beträffande ekologiska produkter och avslagit detta, främst på grund av att man bedömde att svensk rätt inte skulle tillåta strängare krav än vad som följer av EU-lagstiftningen.  Landstingsstyrelsen pekade i beredningen av ärendet på utslag i bland annat Göteborgs förvaltningsdomstol.

Saken har nu kommit i ett annat läge då Kammarrätten i Stockholm som är andra instans givit ett utslag i helt annan riktning i fallet Sigtuna. Miljöstyrningsrådet som sedan tidigare har varit övertygad om att man kan ställa skarpare krav ger i ett pressmeddelande 24 februari ”Grönt ljus för djurskyddskrav” och citerar kammarrättens domslut:

”Att EU-regleringen på ett område är helt harmoniserad innebär ett en enskild medlemsstat i sin lagstiftning inte kan upprätthålla mer långtgående krav än vad som följer av unionsrätten. Däremot finns det inte något generellt förbud mot att vid en offentlig upphandling ställa upp produktkrav som är mer långtgående än vad som följer av tillämplig unionslagstiftning, oavsett om regleringen är harmoniserad eller inte.”

 I och med detta menar Miljöpartiet att Konkurrensverkets rekommendationer att inte ställa högre krav än EU-lagstiftningen inte är vare sig en rimlig hållning eller något som landstinget kan hänvisa till för att slippa ta ansvar för en god djurhållning.

Svensk djurskyddslag innebär bland annat mer utrymme för djuren, bättre regler kring slakt och transport. KRAV innebär ännu större garantier för att djuren behandlas väl.

Landstingsfullmäktige föreslås besluta:

–          Att ge landstingsstyrelsen i uppdrag att tillse att avtalen för kostproduktion och restaurangverksamhet i landstinget skrivs på så sätt att animaliska produkter får krav ställda på sig som motsvarar svensk djurskyddslagstiftning.

–          Att ge landstingsstyrelsen i uppdrag att tillse att avtalen för kostproduktion och restaurangverksamhet i landstinget utvecklas så att ekologiska produkter motsvarar de krav och kriterier som ställs av KRAV-märkningen.

2 responses to “Motioner

  1. Pingback: ”Dåliga matvanor hotar den svenska folkhälsan” | Grön landstingsblogg

  2. Pingback: MP och V vill satsa på solkraft | Grön landstingsblogg

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s